Färgångest.... nån?

Hur kan man bli så besatt av färger?
Vi håller på att göra om vårt kök. (Vill inte, vill inte.) Vad var fel på vårt förra kök?
Och för att ta ut sorgerna i förskott, så har jag redan fastnat i vilken sorts kakel eller mosaik vi ska ha.
Det är "fucking long time" tills vi har kommit dit.Meen.
Så svårt att vara kreativ i hjärnan, och veta att mina kroppsinsatser behövs nån annarstans...
Det jag behöver är, Säng, kokplatta, micro?, väckarklocka, tystnad. Ja, ett jobb förstås, så man får "lön"...
Vad enkelt allt skulle bli om det bara fanns svart eller vitt. Tråkigt? Jo.

Lösenord.

Åh, sicken vetenskap bara för att hitta in till sin egen blogg...
Och är det inte fredag idag så säg. För en gångs skull så tycker jag att det är rogivande med en fredag.
- Och varför?... Jo, jag har haft förmånen att vara sjukskriven i nu skrivande stund ca 1 vecka.
Jag säger förmån, för jag hör till typen som läkaren säger till mig- vad kan jag göra för dig som ser så stark och frisk ut..
Och då kan jag säga att man oftast kryper hem och tänker " Jag är inte sjuk". Lyssna gärna på Torsten Flinck, på "vildvuxna rosor". Så jävla bra Torsten.
Jo. Jag träffade rätt människa i rätt stund. Jag har aldrig träffat en läkare som såg rätt in i mig och sedan talade om att jag måste vila, så jag inte blir helt utmattad.
Bara det att bli sjukskriven, det trodde jag inte existerade nuförtiden. OCH, som jag så väl behövde, bara vila hjärnan. Ok. Stressoffer, man ska ju göra så mycket för att förhindra det. Det är ju en stress i sig.
Men nu tog jag min läkarinna på orden, ut och rör på dig. - Alltså, hur jävla kul är det att flytta en vägg?
Meen. Jag har accepterat att det är bara att börja från "ruta ett".
Och det känns lite tråkigt just nu måste jag säga... Meen. lite roligt är det att börja från början. En liten utmaning är ju att det går ju faktiskt lite bättre varje gång. ( inte alltid).

Finns det liv så finns det hopp.

Bulldozern...

Hallå i stugorna.
Nu börjar våren närma sig. På både  gott och ont. Den här vintern känns det som jag suttit i en snöröjningsmaskin och bara skjutit saker framför mig. Och tänker att sen, lite senare, snart så ska jag ta itu med ditten och datten. Men det vet väl alla att, när snön har smält så hittar man bara bråte och förstörda grejer under den högen. Vissa saker kan man reparera, andra inte.
Det låter som jag vore en fullfjädrad pessimist, men jag kallar mig själv för realist. Rätt eller fel?
Vi har börjat renovera köket. - Att tänka ut ett kök som ska passa mig var lätt som en plätt. Jag borde nog blivit inredningsarkitekt. Det är himla kul. Och jag har ögonmått som en kobra. Men det som är svårt, det är när man bit för bit får ge upp sina önskemål. Både att det är ogenomförbart ?, eller att den som jag delar prenumeration med har andra åsikter. Just nu känns det inte att det kommer att bli "mitt" kök. Och jag står faktiskt inte ut med att höra alla suckar, svordomar, gnäll och domedagsprofetior av "hantverkaren". Vart fan har Timell andan tagit vägen? Det verkar ju så mysigt och enkelt på TV...
Sen är det ju det här med tiden. Det är ju så mycket annat som ligger på. Jag tror jag går i ide nu.
Men det är väl bara att bita ihop och ta nya tag. Snart, bara jag jobbat färdigt för veckan, hittat lämplig födelsedagspresent, gjort en tårta och varit på begravning.
Och att få rätt i en tvist, som förut skulle få mig att jubla, det blir bara ett svagt mummel om att "vad var det jag sa". (dvs. du lyssnar ju inte ens på vad jag säger.)
Men ha nu en bra dag ni därute i etern. Efter regn så kommer sol.