Hej alla ni.
Nu har vardagen kopplats på igen. Efter en vecka i hettan i Turkiet, helt avsaknad av jobb, disk, rutiner och måsten, så kom vi hem på söndag kväll. Kallt och spöregn. Regn är avkopplande i sig. Redan på måndagen var det dags att gå till jobbet. Efter TRE dagar så känns det som det som om semestern aldrig har existerat. Jag hade i min enfald trott att känslan av att vara utvilad skulle hålla i sig längre.
Jag måste fanimej byta jobb, eller göra nåt annat drastiskt. Men vad? Snart ska jag i alla fall till en sk spåkärring.
Det är svårt att veta att nu är det långt till nästa ledighet. Tomheten infinner sig. Tomheten inombords. Redan trött. Och inspirationslös. Deppad. Osocial och feg. för feg att våga göra nåt nytt och annorlunda..
Var det allt det här, som jag väntat på ett helt jävla år? Jag måste hitta min plats i livet, men hur?
Äsch, bara en svacka från en trött kropp och själ, går över. Men njut av livet, ni som kan det. Och ha en bra dag där ute. Akta bara er för "trist trollet"!!!!! Kramar till alla ni som behöver det...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar